min nya golvmopp

Likt en fantastisk trasa med enorm uppsugningsförmåga drar den relativt nya familjemedlemen fram längs ekparketten. Han är härlig vår Allan.

det heter inte "rester", det heter "färdiglagat"!

Tycker pappa har rätt. Ja, det är han som har sagt det. Vadå rester? När man köper mat i affären som är tillagad och inplastad med bäst före datum så heter det "färdiglagat". Att det sedan hemma kallas rester, dagen efter något trött, utarbetad, totalt oinspirerad människa har tillagat mat för en hel familj och sedan tagit det överblivna och lagt i en trevlig burk från IKEA eller ett gamalt GB glasspaket, ja då, vips, blir det rester! Fräckt! Hos mig finns det bara färdiglagat i alla fall!

när blir det pant på barnmatsburkar och är våren här för att stanna?

Även om klockan stod på en på tok för liten siffra i morse när min nya väckarklocka, Allan, startade upp så kunde jag inte annat än att bli lite glad över att solens närvaro. Läcker. Jag förstår de som tillber/tillbad Ra. Det gör jag också.
Idag blev jag lite förvånad över hur mycket trams jag håller på med. Det slog mig bara helt plötsligt. Allan gullprins hade precis slukat en burk barnmat och där stod jag med slö kniv och försökte på bort streckkoden från etiketten på glasburken. Den hade jag tänkt att lägga tillsammans med alla andra i ett kuvert och sända till välkänd barnmatstillverkare, för att senare kunna kamma hem fin fint pris, som trogen kund, i form av en randig strumpa eller ytterligare en leksak...Varför inte bara fixa pant på burkarna?? Alla nöjda. Kunden för att den får en slant. Miljön för att jag inte bara trycker ner den i soppåsen (nää, jag sorterar inte, och har ingen bra anledning till varför...). Då skulle jag och måååånga andra konstant trötta småbarnsföräldrar slippa stå med slö bordskniv eller försöka få bort streckkoden med varm rinnande vatten (dumt att slösa med varmvatten förresten!).
Bara en kort tanke mitt i vardagen.

mitt nya drömjobb

Jag skulle vilja vara den personen som på heltid sitter och hittar på namn på alla IKEA produkter! Bara vara så där fyndig, så inte alla förstår. Döpa vinkaraffen till Torken, förvaringslådor till Gömma eller kanske Glömma. Ja, nu är ju inte jag så kul, men skulle säkert kunna bli om jag fick träna lite :)

hur gör man egentligen en smörgås med bönor och ost...

http://www.videojug.com/film/how-to-make-baked-beans-on-toast

så här känner jag mig ikväll

Pappa skulle aldrig tro mig (han vet ju hur stökigt jag hade det när jag bodde hemma!) men idag har jag, likt alla andra dagar, dammsugit nedervåningen två gånger och våttorkat en gång...och i morgon samma sak...

jag blir aldrig besviken på någon annan

Låter det krystat? Men det är dagens sanning. Det som därimot sker, titt som tätt, är att jag blir besviken på mig själv. Besviken över att jag låter lura mig själv. Jag tänker "-det ordnar sig, det blir bra, det löster sig, inga problem här inte ....." Och så blir det inte som jag tänkt mig och jag blir arg. Många tror säkert att jag surar ihop för att jag blir arg på situationen som sabbas för mig. Men nej, bara på mig själv. Men hur ska andra veta? Ska jag gå omkring och berätta "- jo, du, det är ingen fara, jag är inte förbannad på dig. Jag är bara lite vresig för att jag lurar mig själv att allt ska gå bra!!" Och sen tänker jag, vad spelar det för roll, det hade ju varit bättre om jag blev arg på någon annan, då kunde jag jag skylla ifrån mig lite och skrika, smälla i dörrar och yttra verbalt agg. Nää inte jag, jag kniper, som en mussla (eller var det snäcka?) och surar inombords. Kvinnligt? Vet inte. Men förbannat jobbigt.

En besviken Patrik Kristiansson Foto: Pressens Bild

05:02

Allan vaknar vid fem. Jag kan inte för mitt liv förså varför. Det är ju lite tidigt, eller sent om man är en brevbärare som har försovit sig. Solen har inte hunnit upp riktigt, det är ganska kallt i rummet, mamman som hämtar barnet är rufsig i håret och har en morgonrock i stl. XXL som råkade följa med efter en romantisk weekend på Södertuna slott för ett par år sedan. Förstår inte vad man ska upp och göra då? Inte ens fåglarna kvittrar ju. Om jag fick bestämma, vilket jag självklart får, det är ju jag som är vuxen (.....) så tycker jag att 06:02 är bättre. Då har mitt sömntåg parkerat fint i någon vagnhall och jag är ganska snygg och trevlig. Måste nog ändra lite så det blir som jag vill inom kort, annars finns det en risk att jag måste köra någon "detox" från kaffe konsumtionen.
Kl. 06:02 skiner solen genom våra nytvättade vardagsrumsfönster, och man ser vilka partier jag missat. Sen upptäcker jag även att någon, jag säger inte vem men personer ser ut att vara 118 cm lång och denna någon har med ett salivimpregnerat finger ritat ett hjärta på altandörrens fönster. Hmm....Någon ska lära sig att putsa fönster i dag efter förskolan.
Ma råkes!

vardagsrummet har fått vår-& sommarskrud i helgen

efter.....

före.....

jag gillar oväntat besök

Jag tillhör den typen som gillar oväntat besök. Alltså oväntat i den betydelsen att när jag precis har städat och vet att det finns supersmarriga sockerbullar i frysen som bara tar 40 sek att värma i micron är folk välkomna. Och detta gör att jag alltid måste ha städat hemma, och gotti gotti (Majas uttryck när hon vill ha sockerchock) i frysen. Då kan man ju fråga sig om det verkligen är oväntat besök eller om detta leder till någon form att stress.
Svaret på detta är "-näää". Jag gillar att baka, jag gillar att ha fint hemma, jag gillar gäster och jag gillar att fika. Jag vill ha fler oväntade besök :o)
Välkommen!

jag har åkt för lite tåg

I morse (läs= ca kl. 05:43) var jag, Allan och mitt glada humör uppe. Allan placerades i sin bur (ja, det är en hage eller rättare sagt en spjälsäng utan botten som jag vänt upp och ner, men Maja kallar det för "buren"). I alla fall. Satt på tv och där var ett program från BBC. Året var 1988 och det handlade om en brittisk journalist i illasittande pösbyxor och något för lång lugg som bestämt sig för att åka jorden runt på 80 dagar. Det är tydligen någon annan som gjort denna resa tidigare och det har skrivits en bok om saken. Denna man ville inte vara sämre utan ville följa förebildens fotspår. Med färdmedel som båt och tåg tog han sig planeten runt på 79 dagar. Så härligt program. Jag har alltid gillat att åka tåg. Har flera gånger tänkt att jag ska åka över Ryssland mot Kina med på en känd linje, rakt igenom Indien, se Europa genom ett kupéfönster. Men det har aldrig blivit av. Först kände jag faktiskt lite bitterhet. Insåg någon minut senare att det fortfarande finns tid :) Wow! Nu har jag bestämt mig. När barnen flyttat hemifrån ska jag ta med mig några goda böcker, min mysiga man, en ryggsäck med bra att ha saker och lite tågbiljetter. Vill inte ha några barn med mig. Det ska bli min egen resa. Längtar redan. Och sen kom jag på en sak till. Jag har massor med saker jag ska göra. Och kommer att göra. Känner ingen stress, känner inte att jag skjuter det på framtiden. Jag har ett projekt för varje vecka. Något att längta till jämt. Idag är det härligt att leva :)

(bilden föreställer mr. Phileas Fogg)

jag ska be att få citera min man

När jag läser upp dessa citat brukar andra gissa att jag skrivit upp gulliga saker som barnen sagt...ha...detta är saker som min man sagt:

Nu sitter du i ett stämjärn-8/4-06

Det ska inte gudarna förneka-30/4-06

Jag håller med helt och fullt-5/5-06

Det var gott, sa räven-6/6-06

Jag är tyst som en snäcka-8/6-06

Prickig som en tiger-2/7-06

Gott som snus-29/9-06

Jag är propphungrig-17/10-06

Jag vägrar gå och tugga på knäna-22/12-06

Nu ska jag hålla dig i repet-24/12-06

Flera bäckar blir en stor sjö-30/12-06

Hur ska du gratinera tårtan?-29/10-06

Den köper vi, sa polisen-08

Det brinner inte i graven-08

Det gäller att vara listig, sa vargen-08

Grymt, sa katten-08

Man ska inte gå över ån med vatten-08

Tja, har du nu haft tid att läsa igenom dessa uttalanden så kan du ju fundera på hur ordspråken egentligen ska vara :o)
Ovanstående är inte förtal. Talaren i fråga är underrättad och citaten är sedan tidigare publicerade i familjen Pålssons årsbok.

vårtecken

Tydligt vårbevis är att Dick tar fram hängmattan!

"-det måste finnas bananer!"

Läste en insändare tidigare i veckan och kan bara hålla med. Det handlade om att eleverna på hennes dotters skola ville öppna ett skolcafé. Allt bra så långt. På föräldramötet var det dock ett par föräldrar som höjde sin röst. "-Det får bara finnas frukt och fullkorn. Och absolut bananer!" Alltså, jag vet inte det blev folk av oss också, trots att skolcafét inte hade bananer. Vi åt chokladbollar de dagar vi inte ville ha skollunchen. Ibland blev det två....Och se, det gick bra i alla fall. Det går en hysteri i alla nyttigheter hit och dit. Slappna av, ta det lugnt, ta ett TOY. Visst är det bra med bananer men ärligt...
Det hela slutade med att cafét gick i konkurs. Det var ingen som ville äta surdegslimpa och gul böjd frukt. Inte tillräckligt många i alla fall.
Varför inte ha ett skolcafé med banankaka :o)

det är för mycket trams

Trams och pipgrisar! Hörde precis ett inlägg på nyheterna där man intervjuade ordförande för någon "elevrådsorganisation" och han tyckte att skolmininster Björklund hade fel när han föreslog tidigare i veckan att "bråkiga barn ska kunna stängas av från skolan". Bra tycker jag. Ja, inte bra att de är bråkiga och måste stängas av. Men jag gillar inte att en elev ska få förstöra så mycket för andra och ändå ha rätten att vara kvar. Den lilla representanten tyckte att det var på tok fel att man ska få stänga av elev. "-Det finns andra sätt att lösa saken på, skolan måste göra mer"....bla bla bla. Jag tror nog att skolorna gör så mycket de kan. Allt går inte att lösa med kuratorssamtal och lull lull. Ibland får man visa vart skåpet ska stå. Med detta menar jag inte man bara ska släppa eleven vind för våg utan att man utanför skolan får styra upp livet. Ge killen eller tjejen en hobby! Låt den avstända eleven bli bra på något annat än att bara vara "hotfull och elak". Konsekvensen av att bli avstängd skulle kunna vara att man ska lära sig klipa får och spela dragspel. Det gör vem som helst from. Det är för mycket trams i dag. Curling föräldrar hit och dit. Låt barnen ta lite ansvar och låt vuxna vara förebilder.

dammsugaren är min vän i vardagen

Det finns uppfinningar som jag älskar. Dammsugaren är en klar favorit. Dagligen sveper den fram över vår något repiga parkett i hall, kök och vardagsrum. Och efter sig lämnar den inte ett spår. Det gillar jag. Suger upp alla bevis. Bevis på att våren är här och förundran över hur mycket grus det kan gömma sig i barns uppvikta jeans, spår av frosseri vid matbordet och kattens framfart. Kan inte bli bättre. Vi har två dammsugare och jag kan ärligt talat tänka mig att ha tre. Dammsuga är underbart. Ljudet av razzel razzel och slurp tilltalar mitt estetiska sinne. När det är snyggt hemma kan jag tänka fritt, det är då jag blir lite kreativ. Och jag har tur. Min man är precis likadan :)

har tänkt på en sak idag

Lite märkligt är det allt. Tänker på alla konstelationer av relationer det finns. Grannar, goda grannar, släkt, släkten är värst, arbetskamrater, dagis föräldrar man hejar på men inte vet vad de heter, mannen i affären som vet vad jag heter i för- och efternamn medans jag inte har en blekaste aning om vilken bokstav hans namn börjar på. Märkligt. Jag har mest bra relationer. Tycker det är bäst så. Gillar inte att bråka. Det är så onödigt. Tar så mycket energi. Den energin lägger jag helst på annat. Denna månad tror jag att energin ska läggas på konst. Är såååå sugen på att börja måla igen. Och hur viktigt är det inte att ha en hobby. En sak man liksom är bra på, som man kan spendera timmar på att göra. Så brukar jag vara med mina foton. Nu blir det pensel. Redan i kväll tror jag faktiskt. Vad händer med folk som inte har en hobby eller något annat att göra. Jag har en hypotes. Eller ska vi kalla det för teori? Dagligen kan man läsa eller höra om hur människor i tex lilla Sverige demonstrerar och kastar gatsten på polisen för att visa sitt missnöje, skadegörelse, klotter av grövre kaliber, misshandel nattetid....Jag säger bara så här - Hur orkar de??!! JO! De har helt enkelt för lite att göra. Antingen skiter de i plugget eller så har de inget jobb. För ingen kan inbilla mig att en 8-timmars arbetande människa har ork, eller lust, att dra på sig en svart luva och gå ut och slänga hårda mineraler hit och dit när de kommit hem från jobbet och ätit korvstroganoff. Aldrig! Med detta vill jag säga, hobby och arbete är superviktigt. Då orkar man inte med att sabba så mycket. Sabba både för sig själv och andra. Nog om detta.
När det gäller relationer så tycks de ständigt förändras. En del glider man i från lite diskret och andra kommer närmare. Jag tycker det är häftigt. Förädringen. Kanske säger den mer om mig än tvärtom.
När jag sitter vid köksbordet och funderar (läs=skriver) så ser jag rätt in till tre grannar. Alla väldigt olika. Två av dem har tex snyggt i köken, en använder lysrören i köket vilket ger ett otäckt kallt sterilt sken. Det borde jag kanske tala om för dem. Eller, nää, nu lägger jag mig i igen. Var och en gör ju som den vill, om det inte skadar någon annan. Men, om de skull fråga då tänker jag tala om vad jag tycker ;) Like that ever going to happend!
Kram

..och ananaspajen är snart klar

Påsken är över och kan bara summeras på ett sätt, underbar. Fantastiskt väder i torpet, barnen har klarat sig från att trilla i vårbäcken, även om de var lika blöta som om det faktiskt hade hänt. Vi har ätit gott, lite för mycket godis, och skrotat omkring lite på "ägorna". Fikat med härliga grannar och sovit gott om natten.
Ja, sova gott om natten. Det är ju lite subjektiv det där. Sova och sova menar jag....Kan ärligt talat inte komma ihåg när jag sov en hel natt senast. Måste ha varit innan Maja föddes. Ja, så är det nog. Jag har inställningen att man "sover bort livet". Det måste jag ha. Annars skulle jag ha fallit ihop i en hög. En vanlig natt vaknar jag nog 6 gånger. Det är makalöst vad några koppar kaffe kan göra :o) Utan kaffe=trött mamma.
Nu känner jag doften sprida sig från ugnen. Den där varma härliga söta doften som en ananaspaj kan ge. Lite lätt vispad vaniljsås, får man locka med det. Ananas, det är väl GI? (2 dl socker glöms så lätt, eller om det var göms så lätt i midjan...minns inte riktigt).

tänker till lite om nyheter..

Jag tycker det är svårt det där med ekonomi. Har ingen riktig koll känner jag. Visst har jag ordning på hushållsekonomin men jag menar det där stora hela i världen. Folk pratar hit och dit om kriser och konkurs. Ska man sälja, köpa eller bo kvar.....rätt läge att investera...bla bla bla...jag tror jag bara ska ta och skita i det. Bordlägga till framtiden helt enkelt. Jag gillar ordet bordlägga. Använder det ofta när jag skriver protokoll på bostadsrättsföreningens styrelsemöten. Jag är som Horace Engdahl, ständig sekreterare.

Sedan två år tillbaka ser jag inte på tv nyheter. Vägrar. Man kan sälja vad som helst med reklam, även gröt har jag hört, men om vi nu påverkas av reklam hur påverkas vi inte då av alla dessa hysteriskt negativa nyheter. Börjar dagen med lite otäck lägenhetsbrand på klockradion, slår på tv och kikar lite på morgonnyheterna medans vi äter vår GI frukost och får då reda på lite mer elände. Självklart har vi radion på i bilen och har man en bit till att åka så hinner man i alla fall med två nyhets omgångar. Samma innehåll i bägge, det är ju alltid bra att höra om skottdådd och försvunna barn flera gånger. Kanske hinner man bläddra i någon dagstidning vid halvtvå fikat på jobbet och är det svårt så finns ju webben där man kan uppdatera sig om inlåsta kvinnor och ihjälskjutna soldater. Kvällen avslutas givetvis med en och ibland två matnyttiga påminnelser om varför vi lever.......NEJ! Saken är den att trots att jag inte ser denna "reklam" flera gånger om dagen så hänger jag i alla fall med. Jag läser tidningen och väljer att läsa vidare om rubriken tilltalar mig. Och radion är ok, jag målar upp mina egna bilder. Bättre, för mig i alla fall. Alla andra får göra som de vill men jag tror bestämt att det är just på grund av detta som jag ibland är löjligt positiv och mår riktigt bra. Tyckte dikten nedan passade fint, strof i april, skriven av en given favorit.

STROF I APRIL (ur Barfotabarn (1933)

Vägen till kärlekens paradisär gammal men evigt ny

Två händer kan mötas - händelsevisinunder ett paraply.

Två händer kan mötas i glädje,två händer kan mötas i sorg.

Och två händer kan mötas för vinnings skullpå världens marknadstorg.

okej här kommer en till favorit

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.


Men dig vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.

Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din
din lycka är min,
och gråten är min när du gråter.

Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark,
som sol över mörka gärden.

Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din
din lycka är min,
och gråten är min när du gråter.

INFALL

Han är bra alltså, Nils killen.

Man dansar däruppe - klarvaketär huset fast klockan är tolv.

Då slår det mig plötsligt att taket,mitt tak, är en annans golv.

Cornelias Ananaspaj

Cornelias ananasPaj

IngredienserPortioner: 6-8

pajdeg:
150 g smör

1 dl strösocker

3 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 ekologiskt ägg

fyllning:

2 dl lätt crème fraiche (eller crème fraiche)

1 dl socker

1 tsk vaniljsocker

500 g krossad ananas

Gör så här

Blanda samman smör, socker, vetemjöl och bakpulver till en deg i matberedare. Tryck ut i en pajform, ca 24 cm i diameter. Rör ihop ägget, lättcrème fraiche eller crème fraiche, socker och vaniljsocker. Blanda i avrunnen, krossad ananas. Tips: pressa verkligen ur så mycket saft du bara kan från ananasen. Pajen har annars en tendens att bli lite ”slemmig” (som Dick skulle ha uttryckt det).Häll fyllningen i pajformen. Grädda i 175°C i mitten av ugnen i ca 40 minuter.Servera pajen något avsvalnad med vaniljglass eller lättvispad grädde.

Kanske med lite rom i.

vart tog den globala uppvärmningen vägen?

Igår var det vår. Det fanns fler tydliga bevis. Barnen cyklade och ville ha på tok för lite kläder på sig. Jag fick första fräknarna. Skräp och vitsippor samsades i buskarna och jag såg årets första fjäril. Idag är det mer svinkallt, gått och blåsigt. Jo, april är kul! Eller inte!

5 riktlinjer jag vuxit upp med...

1. Att komma för sent är att slösa med andras tid som om det vore din egen.


2. Ragga på allt, till slut dyker det upp något vettigt.


3. Drick inte alkohol när du är själv, ledsen eller efter kl. 24.


4. Det viktigaste är att han är snäll.


5. Slå först!





Alltså, saken är den att man ska väl strunta i det föräldrarna säger när man är tonåring men saken är den att jag lyssnade, och gjorde som pappa sa, alltså det som står ovan :)

min farmor har sagt en del kloka saker...

"-jag har börjat lägga på mig lite, får nog äta mindre bullar och promenera oftare".

JA! Hon har ju tokrätt! Det finns inga genvägar. Rubriker som skriker "Gå ner 8 kg på en vecka, minska midjemåttet utan att ändra dina matvanor, med hjälp av XX gick jag ner 122 kg på en månad eller ät hur mycket choklad du vill och drick vin och gå ner 5 kg på tre dagar"..öhhh...Ärligt talat det finns nog inga genvägar som är hållbara ett helt liv, det är nog bara det där "plus och minus kontot" som fungerar vilket betyder att om du vill komma i form finns det bara ett sätt, farmors. (Snablar!)

jag funderar en del...och minns onödiga saker

ja, det är ju påsk så jag använder självklart kyrkans liturgiska färg vid denna högtid! Tänk, bara en sådan sak, att jag minns helt onödiga saker, varför kommer jag ihåg sådana saker från en konfirmationslektion i Åre för hundra år sedan (= läs, 17 år sedan). Obegripligt! Jag minns PLU koder från tiden då jag arbetade extra på Statoil för att slippa ta studielån, gamla klasskamraters födelsedagar (och dessa personer har troligen redan glömt att jag gick i samma klass), exakta fraser som min man har sagt när vi på en moget sätt diskuterat en meningsskildaktighet (=läs, varit skitförbannade på varandra) och dessa refererar jag ordagrant och glatt till när det behövs!

Suck, men jag vägrar tro att jag är själv, det måste finnas fler som jag. Precis lika säkert som det finns andra små levande varelser någonstans i universum.

(bilden till höger är på C. 2002)

och så en sak till. Jag gillar verkligen Ferlins dikter.

GRUBBEL

Det är så erbarmligt lite en människa kan förstå. Man skulle ej grubbla och tänka men tänker och grubblar ändå. Och dagarna fogas till veckor, veckorna fogas till år. Man skulle ej snärjas av grubbelså hastigt som livet går.